Vår felles historie

Norske kveners forbund – Ruijan kvääniliitto (Nkf-Rk) og Svenska tornedalingars riksförbund – Tornionlaaksolaiset (Str-T) mener at det historiske grunnlaget for rapportene fra den svenske og den norske Sannhets- og forsoningskommisjonen er mangelfullt. Dette vil kunne få negative konsekvenser for kvener i Norge og kväner, lantalaiset og tornedalingar i Sverige. På bakgrunn av dette har vi i 2023-2024 på tvers av landegrensene på Nordkalotten samarbeidet og nedtegnet vår felles historie, med mål om å synligjøre kvensk historie og knytte den opp mot relevante kilder og litteratur.

På denne siden finner du en overordnet tidslinje som viser den felles kvenske historien uavhengig av riksgrenser, og en referanseliste over aktuelle kilder og litteratur om kvensk historie. Både tidslinja og referanselista skal videreutvikles etter prosjektets slutt.

Deltakerne i prosjektgruppa innehar kompetanse blant annet innen slektsgransking, gransking av kulturminner, journalistikk og formidling. Prosjektgruppa har bestått av:
Unni Elisabeth Huru, Nkf-Rk (leder)
Jan Daleng, Nkf-Rk
Terje Raattamaa, Str-T
Sven Pounu, Str-T
Per-Erik Niva, Str-T

Administrasjon:
Vilde Christoffersen Walsø, dokumentviter

Prosjektgruppa har knyttet til seg følgende fagpersoner som har bidratt i arbeidet:
Harald Lindbach, historiker
Elisabeth Stubberud, samfunnsviter

Vasikkavuoma. Foto: Vilde Christoffersen Walsø

Tidslinje

Denne historiske tidslinja omhandler noen av hendelsene og funnene som viser omfattende ferdsel og kontakt på tvers av moderne landegrenser. Den viser langvarig kvensk tilstedeværelse på Nordkalotten. Tidslinja er overordnet og ikke uttømmende. Prosjektgruppa til «Vår felles historie» ønsker at den skal videreutvikles med fordypning og utvidelse etter forprosjektet er over.

Prosjektgruppa har hovedsakelig brukt begrepet kven/kvän, fordi begrepet er kjent allerede fra 800-tallet og har blitt brukt om folkegruppa uavhengig av de moderne landegrensene. En rekke ulike begreper har blitt og blir brukt for å beskrive den kvenske folkegruppa. Noen av begrepene er synonymer med kven/kvän, mens andre beskriver kun deler av eller enkelte trekk ved folkegruppa. I vår gjennomgang av historiske kilder og litteratur har vi sett bruk av blant annet følgende begreper som helt eller delvis omfatter det kvenske:

Kven/kvän
Tornedaling/tornionlaaksolaisen
Lantalaisen
Finsktalende folkegruppe
Meänkielitalende folkegruppe
Birkarl. Les om birkarlene her.

Hestnes i Pyssyjoki/Børselv. Foto: Vilde Christoffersen Walsø

Før år 0

En finskspråklig folkegruppe bodde og virket i Lappmarken allerede før vår tidsregning. (Malmgren, Judit, Avango, Dag, Elenius, Lars och Persson, Curt (2023) Historievetenskaplig rapport om området som idag utgörs av Talma samebys bosättnings- och markanvändningshistoria)

År 0

Utvinning av jern og stål på Nordkalotten er påvist i nyere forskning allerede fra rundt år 0. Etnisitet ikke kjent. (Bennerhag, Catrina (2023) Utbredd ståltillverkning i norr för 2000 år sedan. Luleå tekniska universitet)

600-tallet

På starten av 1900-tallet fant arkeologer to gravhauger ved Sangis og Espinära i Kalix sogn. Gravenes utseende og innhold peker på en datering till 600-tallet. ”Gravarna ved Sangis och Espinära är de eldsta konkreta beläggen för att externa aktörer rekognoscerat möjligheterna till utbyte och handel med Bottenvikskustens järnåldersamhällen.” (Bergman, Ingela (2018) Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i Norra Fennoskandien 500-1550 e. Kr (s. 54-57))

800-tallet

Vikingene samhandlet med kvener i svenske Norrland. (NRK TV (2024) Historia om Sverige, episode 3)

890: Kvenland nevnt i Ottars berettelser til kong Alfred av Wessex. (Aarskog, Karine Nigar og Paus, Cathrine (2019) Ottars verden i Ottar nr. 5 – 95) ”Ottar gör skilnad mellan kväner og Kvänland och svenskar och Sverige, men skildringen förutsetter att Kvänland sträckt sig långt åtsöder på båda västra och østra sidan om Bottenviken.” (Alamäki, Yrjö, Hederyd, Olof og Kenttä, Matti (red.) (1991), Tornedalens historia (s. 209))

1000-tallet

”Flertalet av de samiska offerplatser som innehåller metallföremål från 1000-1300 är belägna innom samma kontaktzon som förande 1500-tals träskfiskare med inlandets samiska samhällen. (…) Vi menar att offerplatserna med metalfynd har an stark koppling till handel, och att handeln har utvecklas i lokala nätverk.” (Bergman, Ingela (2018) Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i Norra Fennoskandien 500-1550 e. Kr (s. 56))

1100-tallet

“Existensen av kvänarna som et forntidsfolk i norr förefallar att vara ett historiskt faktum. Början kan läggas till 1100-talet, kanske redan 800-talet.” (Alamäki, Yrjö, Hederyd, Olof og Kenttä, Matti (red.) (1991), Tornedalens historia (s. 214))

Kvänarna som ennu under 1100-talet och långt inni 1200-talet till sin stamhärkomst närmast var tavaster, levde et självständigt liv i norr med Tornedalen som sitt centrala kärnområde». (Alamäki, Yrjö, Hederyd, Olof og Kenttä, Matti (red.) (1991), Tornedalens historia (s. 214))

Kvener og Kvenland nevnes i Egils saga (Egil Skallagrimsson), Islands saga fra siste del av 1100-tallet. (Vahtola, Juoko (1991) Folkens mångfald – Tornedalens historia 1 (s. 210))

1200-tallet

“Det var först Sverige som från slutet av 1200-talet gjorde slut på Kvänlands självständighet. Under 1200-talet tävlade Norge med Novgorod om det politiska herraväldet i norr. (…) Sedd från den svenska politiska ledningens synvinkel hade befolkningen i Torne- Lule- och Piteälvdalarna, det gamla Kvänlands kärnområde, en livsviktig ställning. Om den underkastade sig eller om Novgorod fick den under sitt välde, var spillet forlorad, inte bara inom det vidsträkta kustområdet runt Bottenviken utan också med tanke på befolkningens nedärvda lappfararinstitution långt inn i Lappland.” (Vahtola, Juoko (1991) Kväner – Kainulaiset – Tornedalens historia 1 (s. 214-219))

“Det var just för att öka inflytandet i det område som ur svensk synpunkt hade en besvärande oviss status efter Nöteborgsfreden. Birkarlar väster om Bottenviken skulle bli den svenska motvikten till det karelska inflytandet, (…) Tornebirkarlarnas område innbefattade även kusten från Narvik till Varanger. (…) En sådan led kom att stängas i och med finnarnas kustbosätning norr om Ume älv och att det bottniska handelstvånget tog sin början med 1300-talets mitt. (…) En annan led som också slutade i Bottenviken förde från Birkarla och Övre Satakunta efter Kumo älv ut mot havet och sädan mot norr. Den är huvudstråket för de handelsmän/birkarlar som drev sin verksamhet vid Bottenvikskusten och som 1328 erhöll ensamrätt för lappmarkshandel.” (Lundholm, Kjell (1991) Förutsetningar för fast bebyggelse – Tornedalens historia 1 (s. 175))

1300-tallet

“År 1328 utfärdades Tälje stadga. Där meddelades dels att området fram till Ule älv fick bebyggas och odlas i enlighet med tidligare givne riktlinjer och efter tillstånd av kungens fogde. (…) Birkarlanas färder og handel fick ej störas liksom inte heller samarnas jakt.” (Lundholm, Kjell (1991) Förutsetningar för fast bebyggelse – Tornedalens historia 1 (s. 169)) Dette viser birkarenes gamle hevd på handelsrettighetene.

“På en plats som Hillesöy strax sydväst om Tromsö har hittads såväl anglo-saxiska bronssmycken som smyckedetaljer vilka hör hemma i södra Finland och Karelen. Rent geografiskt är det också lätt att tenka sig i ett sådant fall kan förbindelserna ha gått via Tornedalen. En del av här nämda centra uppviser även medeltidiga inslag. (…) Vi kan nu knyta ihop några trådar genom att tala om de kontaktvägar som fanns med Tornedalen. De vägar vi har att göra med är tre: via Bottenhavets kust, via nordnorska kusten samt från sydost d v s från Finland och Karelen. För Övra Norrlands del säger han att bygdens gräns gick strax söder om Skellefteälv, vilket markeras av gravhögarnas spridning, samt at samar och birkarlar drev handel i norr. En kartering av Stockholms medeltida handelsområde utifrån tänkeböckernasnotiser visar att Gotland, Mälerdalen , Bergslagen, Sydvästra Finland, Vasaområdeet. Luleå, Torneå och “Norra botten” ingår i et varuutbyte med Stockholm som centrum.” (Lundholm, Kjell (1991) Förutsetningar för fast bebyggelse – Tornedalens historia 1 (s. 171-172))

1328: Birkarlene omtales for første gang i et dokument skrevet av drots Knut Jonsen, på oppdrag av kong Magnus Eriksson. (Kuoksu, Erik (2008) Birkarlssläkter i Övre Tornedalen)

1335: Tornedalinger eide rein på 1300-tallet og betalte reinkalver som tiende (skatt). (Tengström, Jacob (1820) Afhandling om Presterliga Tjenstgörningen och Aflöningen i Åbo Erke-Stift. Utgifven af Domkapitlet i Åbo. Del I.)

1400-tallet

1454: I nedtegnelser fra fogden i Norrbotten ser vi antydninger om forhold mellom samer og birkarler som gikk langt tilbake i tid. “I ett intyg från fogden i Norrbotten år 1454 talar man om lappar som kom från Tavastland (lappa som wore kone af Tauesteland) och tillhörde birkarlarna i Luleå och Piteå, eftersom dessa fått dem med rätt skifte från sina tavastländska skiftesbröder (med rett skifte fångitt hauffa af sine Skifftebröder af Taueste land. (…) Det andra dokumentet är interessant, eftersom det antyder att birkarlar som bodde i Luleå och Piteå ha härstammat från Tavastland.” (Vahtola, Juoko (1991) Kväner – Kainulaiset – Tornedalens historia 1 (s. 183))

1500-tallet

“I skattemanntallene for det nordlige Norge på 1500-tallet finner vi noen personer som beskrives som «Quæn» eller «Qvæn», og slike kan også tidligere ha vært til stede i området.” (Forsgren, Arne og Minken, Anne (2024) Kvener, i Store norske leksikon)

1522: Første historiske dokumentasjon på kvensk fast bosetning i Norge, Skjervøy kirkesogn (skatteliste). (Guttormsen, Helge (2022) Kan vi spore ei kvænsk bosetting for 500 år siden i Kjervøy tinglag?)

1530: Hans Erikssön (fogd ved Vardøhus?) skriver til Erkebiskopen i Nidaros om sine forhandlinger med russere og kvener. (Diplomatarium Norvegicum bind I-XXIII (1847-2011) Brev nr. 623, 6 Marts 1530. Sörvær.)

1598: Kongemakten beskrev vennegaven betalt av samer til «Kvæner eller Østfinner» for å ikke bli utsatt for «Overvold» under kvenenes årlige handelsbesøk, ettersom de visste at kvenene var mektige. Senere byttehandlet de seg imellom, etter eget ønske. Dette ble senere brukt som begrunnelse for at samene på norsk område skulle betale skatt til Sveriges konge. Beskrevet som «udi gamle Dage, ungefærlig for 60 Aar siden”. (Lundh, Otto Gr. og Sars, I. E. (1865) Norske rigs-registranter tildeels i uddrag. Tredie bind 1588-1602 (s. 537-543)) Kongemaktens påstander om kvenenes voldsutøvelse mot samene har i nyere tid blitt tilbakevist. (Bergman, Ingela (2020) Arkivcafé: «Birkarlar och samer – myt och verklighet»)

1598: Lappfogden Olof Burman beskriver reiser fra hav til hav, det vil si Torneå via Muonioelv, Karasjok og Tana til Varangerfjorden, og via Torneträsk til Rombaksbotn. Det gikk også leder fra Kemi til Kola, langs Lule elv, Könkemä elv og Altaelven. (Lundholm, Kjell (1991) Näringarnas utveckling – Tornedalens historia 1 (s. 287-288))

1598: Beskrivelse av reiser mot Ishavet som “lämnades 1598” – ”Genom Tornedalen gick för oss osynliga färdväger under generationer, århundran och årtusenden”. (Lundholm, Kjell (1991) Näringarnas utveckling – Tornedalens historia 1 (s. 295))




1600-tallet

“Under 1600-tals børjan, under Karl IX:s regering, infördes en rad restriktioner som kraftigt begränsade samernas och birkarlanas handel». (Bergman, Ingela (2018) Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i Norra Fennoskandien 500-1550 e. Kr (s. 63) “Som ett slags relikt från den gamla sjävständighetstiden bevarade dock de privilegierade birkarlarnas rättigheter ända till början av 1600-talet.” (Vahtola, Jouko (1991) Tornedalens historia I (s. 214))

Den første kvenske bosettingen i Masi ble registrert på 1600-tallet. (Qvigstad, Just (1921) Den kvænske innvandring til Nord-Norge (s. 18))

1609: Den dansk-norske kongemakten beskrev kvener som et svensk folk som har reinflokken på norsk område om sommeren og driver med handel på norsk område uten å betale skatt til den dansk-norske kongen. Hartvig Bilde (Befalingsmand udi Nordlandene) skulle forby og forhindre dette. (Lundh, Otto Gr. (1870) Norske rigs-registranter tildeels i uddrag. Fjerde bind 1603-1618 (s. 300-301))

1611: Den dansk-norske kongen krevde at Claus Gagge (Befalingsmand paa Vardøhuus) skulle nekte lokalbefolkningen å handle med kvenene hvis de kom til lenet med deres » Kjøbmandskab». (Lundh, Otto Gr. (1870) Norske rigs-registranter tildeels i uddrag. Fjerde bind 1603-1618 (s. 436-437))

1632: I år 1632 omtales birkarler for siste gang i samtidige kilder. (Bergman, Ingela (2018) Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i Norra Fennoskandien 500-1550 e. Kr (s. 64))

1697: Kvener første gang nevnt i skattemanntall i Alta. Bosetningen i området økte betydelig i perioden fram mot 1751. (Qvigstad, Just (1921) Den kvænske innvandring til Nord-Norge (s. 12-19))

1700-tallet

Første halvdel av 1700-tallet: Omfattende folkeflytting på Nordkalotten og etablering av kvensk bosetting i indre strøk og fjordstrøk i Nord-Troms og Finnmark. (Niemi, Einar (2007) Kvensk Bosetningshistorie)

I «Nordnorske samlinger (1930-45) Transkripsjoner fra 1700-tallet» omtales «Tre slags folk» hvor en gruppe kaller seg selv for kvener: Her beskrives «lappers» og «qvæners» levesett på 1700-tallet og de “Tre slags folk”: Field-lapper, søe-lapper/bøygde-lapper og ost-lapper, hvor Søe-lapper/bøygde-lapper kalte seg selv kvener. (Krekling, Marie (1945) Nordnorske samlinger utgitt av etnografisk museum V Nordlands og Troms finner i eldre håndskrifter. 2 : Jens Kildals Afguderiets dempelse. Om lappernis væsen, s. 155-174.)

Første kvenske bosetting i Kautokeino registrert på 1700-tallet. (Qvigstad, Just (1921) Den kvænske innvandring til Nord-Norge (s. 18))

Første faste bosetning i Karasjok ble etablert i første halvdel av 1700-tallet. Den fastboende befolkningen i Karasjok besto før 1751 i hovedsak av kvenske nybyggere som hadde etablert seg i området i henhold til de svenske lappmarksplakatene. De livnærte seg av husdyrhold og fiske på tvers av den gamle siidagrensen mellom Ávjovárri og Teno. (Qvigstad, Just (1921) Den kvænske innvandring til Nord-Norge, Strømstad, Alf (2009) Slekter i Indre Finnmark II. De eldste generasjoner, Karasjok årbok (2012) og Paulaharju, Samuli (2020) Kvenene – et folk ved Ishavet.)

1750: Kvenene slo seg ned som første fastboende i Børselv. (Qvigstad, Just (1921) Den kvænske innvandring til Nord-Norge (s. 19))

1751: Grensetraktaten mellom Danmark-Norge og Sverige ble undertegnet. Dagens nasjonalgrenser mellom Danmark-Norge og Sverige etablert. (Traktat om grensen mellom Norge og Sverige (1751))

1800-tallet

Fra om lag 1830 inntrådte en ny fase i den kvenske folkevandringen til Nord-Norge. Moderne gruveindustri og ekspansjon i fiskeriene var nå særdeles viktige faktorer som trakk flytterne nordover, med sterk vekst i fiskeværene og byene i Nord-Norge og med stort behov for arbeidskraft. (Niemi, Einar (2007) Kvensk bosetningshistorie)

1850-tallet: Forsvensknings- og fornorskningspolitikken påbegynt. (Sannhets- og forsoningskommisjonen (2023) Sannhet og forsoning – grunnlag for et oppgjør med fornorskingspolitikk og urett mot samer, kvener/norskfinner og skogfinner og Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (2023) Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset)

1870-tallet: Fornorskningspolitikken mot kvenene intensivert. (Sannhets- og forsoningskommisjonen (2023) Sannhet og forsoning – grunnlag for et oppgjør med fornorskingspolitikk og urett mot samer, kvener/norskfinner og skogfinner (s. 196))

1886: Den første renbeteslagen i Sverige. Denne innebar at bofaste mistet retten til reinskjøtsel. (Malmgren, Judit, Avango, Dag, Elenius, Lars och Persson, Curt (2023) Historievetenskaplig rapport om området som idag utgörs av Talma samebys bosättnings- och markanvändningshistoria)

1900-tallet

1902: Lov om Afhændelse af Statens Jord og Grund i Finnmarkens Amts Landdistrict av 22. mai 1902 nr. 7: Den norske jordsalgsloven innebar en ytterligere skjerping av fornorskningspolitikken, og innførte krav blant annet om at man måtte være norsktalende for å kjøpe jord. (Bull, Kirsti Strøm (2014) Jordsalgslovgivning – En rettshistorisk lovgjennomgang av jordsalgslovgivningen i Finnmark i perioden 1775 – 1965 (Kap. 10. Jordsalgsloven av 1902, s. 76-99))

1944: Nedbrenning av store deler av Finnmark og Nord-Troms, fra Varangerbotn til Lyngen. Dette førte til ødeleggelsen av store deler av den kvenske materielle kulturen, og mange ble tvangsevakuert til sørlige deler av Norge.

1957: Det ble igjen tillatt for skoleelever å snakke meänkieli i friminuttene i Sverige.

1977: Kvenmonumentet i Vadsø avduket. Kong Olav av Norge, Kong Carl Gustav av Sverige og president Urho Kekkonen av Finland deltok i seremonien. (Vadsø museum – Ruija kvenmuseum (2014) Opptog mot avdukingen av Innvandrermonumentet/Kvenmonumentet. Fra Tollbugt. mot monumentet i Vadsø i 1977. Digitalarkivet)

1978: Første undervisning i finsk for elever ved skolen i Børselv. Fra starten av 1980-tallet ble undervisningen på kvensk. (Opplysninger fra Terje Aronsen, den aktuelle læreren i Børselv)

1981: Svenske tornedalingars riksförbund etablert.

1984: Den første kvenske foreningen i Norge ble etablert i Børselv.

1987: Norske kveners forbund etablert.

1989/1990: Drøftelser om urfolksbegrepet på en minoritetskonferanse i Tromsø. «Og da var den resolusjonen om det kvenske – som han sa du hadde skrevet – den ble tatt fram, og den ble revet i stykker og hevet i papirkurven.» (Huru, Unni Elisabeth (2024), Drøftelser om urfolksbegrepet på en minoritetskonferanse i Tromsø i 1989/1990)

1998: Kvener fikk status som nasjonal minoritet i Norge.

1999: Tornedalinger fikk status som nasjonal minoritet i Sverige.

2000-tallet

2000: Meänkieli fikk status som minoritetsspråk i Sverige.

2005: Kvensk ble anerkjent som et eget språk i Norge.

2005: Kainun institutti – Kvensk institutt stiftet i Norge, nasjonalt senter for kvensk språk og kultur. (Kvensk institutt – Kainun institutti (2024) Om Kainun institutti) De påfølgende årene har flere kvenske språk- og kultursentre, samt et eget kvensk museum i Vadsø blitt etablert.

2006: Brev av 09.11.2006 fra Det kongelige arbeids- og inkluderingsdepartement: «Bjarne Håkon Hansen avviser behov for å sette i verk en utredning om spørsmål om kvenenes rettslige stilling knyttet til ILO-konvensjonen nummer 169». (Det kongelige arbeids- og inkluderingsdepartement v/Hansen, Bjarne Håkon (2006) Brev av 09.11.2006: Utredning om kvenenes rettighetigheter.)

2006: Kvenflagget ble utformet av Bengt Johansson Kyrö. Dette blir brukt av kvener på norsk og svensk side av grensen. (Vaara, Tomi (2023) Kvenflagget, NRK Kvääni)

2023: Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset i Sverige og Sannhets- og forsoningskommisjonen i Norge la fram sine rapporter om urett og assimilering. (Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (2023) Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset og Sannhets- og forsoningskommisjonen (2023) Sannhet og forsoning – grunnlag for et oppgjør med fornorskingspolitikk og urett mot samer, kvener/norskfinner og skogfinner)

Kvenflagget. Foto: Stina Åshildsdatter Grolid

Referanser og videre lesning

Litteratur/kildeLenker/info om oppbevaring av dokumentet
Adriansen, Karsten (2002) Er samene Finnmarks urbefolkning? : arkeologiens muligheter til å belyse forne folkegruppers etnisitethttps://bibsok.no/?tnr=296011 
Alamäki, Yrjö, Hederyd, Olof og Kenttä, Matti (red.) (1991), Tornedalens historiahttps://bibsok.no/?mode=p&tnr=735851 
Antti, Petter. (2018). Träsken och gäddan ‒ torneböndernas insjöfiske under 1500-talet. Artikkel i Matarengiposten nr 20. Övertorneå: Matarengi Forskarförening. https://matarengi.org/onewebmedia/Medlemsblad_Matarengi_Posten_nr_20_2018_05_09.pdf
Arell, Nils (1983) Arbete och liv i Vittangi-Karesuando området: – om markanvändning och näringsmässiga relationer under äldre och nyare tidhttps://bibsok.no/?mode=p&tnr=885457 
Arkiv Troms, Alf Kiils samlinger til nordnorsk historie. Lapper, finner, samer, kvener 1593-1889https://arkivtroms.no/arkivmateriale/arkivstykker/alf-kiils-samlinger-til-nordnorsk-historie/#g18691493ec52
Bakken, Sigrid Grøm og Rydland, Kjetil (2015) Disse forandrer norgeshistorien. NRK Vestland.https://www.nrk.no/vestland/disse-forandrer-norgeshistorien-1.12439297
Ballo, Olav Gunnar (2023) Det er nok nå! Nordnorsk debatthttps://www.nordnorskdebatt.no/det-er-nok-na/o/5-124-248087 
Ballo, Olav Gunnar (2023) En uhyggelig utvikling. Nordnorsk debatthttps://www.nordnorskdebatt.no/en-uhyggelig-utvikling/o/5-124-253444 
Bennerhag, Catrina (2023) Utbredd ståltillverkning i norr för 2000 år sedan.  Luleå tekniska universitethttps://www.ltu.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/2023-12-13-utbredd-staltillverkning-i-norr-for-2-000-ar-sedan 
Bergman, Ingela (2018) Kulturarv, landskap och identitetsprocesser i Norra Fennoskandien 500-1550 e. Kr https://www.adlibris.com/no/bok/kulturarv-landskap-och-identitetsprocesser-i-norra-fennoskandien-500-1500-9789170612510
Bergman, Ingela (2020) Arkivcafé: «Birkarlar och samer – myt och verklighet»https://www.facebook.com/watch/?v=384969109318005
Bergman, Ingela (2022) Birkarlar och samer – myt och verkelighet, digital forelesninghttps://www.youtube.com/watch?v=DQ9dPu7Da5A&t=706s
Bergman, Ingela og Edlund, Lars-Erik (2016) Birkarlar and Sámi – inter-cultural contacts beyond state control: reconsidering the standing of external tradesmen (birkarlar) in medieval Sámi societieshttps://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/08003831.2016.1154676
Bjørklund, Ivar (1985) Fjordfolket i Kvænangen, fra samisk samfunn til norsk utkant 1550-1980, Universitetsforlaget.https://www.nb.no/nbsok/nb/991e1e4084d30f74dc6d7242ddf2a900?index=1#0 
Brendel, Martha Brock Utne og Solberg, O. (1934) Nordnorske samlinger utgitt av etnografisk museum I Finnmark omkring 1700 aktstykker og oversikter. Annet hefte topografika 1683-1717.https://www.lenvik-museum.no/meny5/Finnmarka/Topografika_1683_1717.pdf 
Brennpunkt (2016) Kvenene – en glemt minoritet. NRK TV. https://www.nrk.no/video/brennpunkt_DTRF75003097 
Bull, Kirsti Strøm (2014) Jordsalgslovgivning – En rettshistorisk lovgjennomgang av jordsalgslovgivningen i Finnmark i perioden 1775 – 1965https://www.domstol.no/globalassets/domstolene/finnmarkskommisjonen/andre-typer-dokumenter/sakkyndige-utredninger/tematiske/rettshistorisk-gjennomgang-av-jordsalgslovgivningen-i-finnmark-i-perioden-1775—1965.pdf 
Det kongelige arbeids- og inkluderingsdepartement v/Hansen, Bjarne Håkon (2006) Brev av 09.11.2006: Utredning om kvenenes rettighetigheter.   Kopi hos JD. 
Diplomatarium Norvegicum bind I-XXIII (1847-2011) Brev nr. 623, 6 Marts 1530. Sörvær.https://www.dokpro.uio.no/cgi-bin/middelalder/diplom_vise_tekst.cgi?b=7983&s=n&str= 
Drivenes, Einar-Arne (1975) Åkerbruk og fedrift i Altafjorden på 1800-tallet: produksjon og konsumhttps://munin.uit.no/handle/10037/3819
Daa, Ludvig (1886) Foredrag i Det norske vitenskapsakademi. Kopi hos JD. 
Edgren, Torsten og Törnblom, Lena (1993) Finlands historia 1https://bibsok.no/?mode=p&tnr=2892883 
Eidstø, Merethe Kristiansen (2010) “Bøyer seg til jorda, men brekker ikke” Alf Nilsen-Børsskogs roman Kuosuvaaran takana som kvensk motfortelling. Mastergradsoppgave ved UiT.https://munin.uit.no/bitstream/handle/10037/2990/thesis.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Elenius, Lars och Persson, Curt (2024) Rapporten som förändrar historieskrivningen 1. Sveriges radio.https://sverigesradio.se/avsnitt/rapporten-som-forandrar-historieskrivningen-1 
Elenius, Lars och Persson, Curt (2024) Rapporten som förändrar historieskrivningen 2. Sveriges radio.https://sverigesradio.se/avsnitt/rapporten-som-forandrar-historieskrivningen-2 
Enontekis tingslag domböcker (1639-1904) https://www.lenvik-museum.no/meny1/menyvalg4.htm 
Fellman, Isak  (1910) 1 Finska Lappmarken och Lapparne 
Fellman, Isak (1912) 3 Finska Lappmarken och Lapparne 
Fellman, Isak (1915) 4 Finska Lappmarken och Lapparne 
Finnpro (2003) Birkarlar och vikingarhttps://finnpro2000.tripod.com/vikbirk.htm 
Forsgren, Arne og Minken, Anne (2024) Kvener, i Store norske leksikonhttps://snl.no/kvener 
Friis, J. A. (1861) Etnografisk kart over Finnmarkhttps://www.dokpro.uio.no/friiskartene/1861/1861oversikt.html 
Guttormsen, Helge (1998)»Kvenenes historie og kultur». Seminarrapport, nordreisa 19.- 21. september 1997https://www.nb.no/items/010abc45d3a4e5e67e065fa547a55564?page=0 
Guttormsen, Helge (2022) Kan vi spore ei kvænsk bosetting for 500 år siden i Kjervøy tinglag?Kopi hos JD
Hansen, Birgitta Roeck (2002) Gårdsgärder och tegskifteåker – Resursutnyttjande och kulturellt inflytande i det gamla landskapet Västerbotten,http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A716146&dswid=8417
Hansen, Lars Ivar og Olsen, Bjørnar (2022) Samenes historie Fram til 1750, andre utgavehttps://depotbiblioteket.no/cgi-bin/m2?mode=p&tnr=1815375 
Hansen, Lars Ivar og Schmidt, Tom (1985) Major Peter Schnitlers grense­eksaminasjons­protokoller 1742–1745, IIIhttps://www.arkivverket.no/om-oss/vare-publikasjoner/arkivverkets-bokhandel/kilder-fra-perioden-15371814/major-peter-schnitlers-grenseeksaminasjonsprotokoller-17421745-iii 
Harrison, Dick, Meänraatio (2023), Harrison: «Okunnigheten om kväner är omfattande i Sverige, det är en glömd historia»https://sverigesradio.se/artikel/harrison-okunnigheten-om-kvaner-ar-omfattande-i-sverige-det-ar-en-glomd-historia?fbclid=iwy2xjawf3jyvlehrua2flbqixmqabhbhrs70tjcutzxonr57zvl78gwwbae8zvf1oe7xdbfen00evkko6tup99q_aem_34gnlc7sr_tpiolmg_d_fq
Harrison,Dick (2023) Kvänernas historiahttps://www.youtube.com/watch?v=_PKarNG3yQg  
Haukedal, Geir (1980) Den kvenske innvandring til Nord-Troms og Vest-Finnmark 1700-1886. https://bibsok.no/?tnr=625096
Helleland, Amund (1905) Norges land og folk. Topografisk-statistisk beskrevet. Finnmarkens folk, del 1, den alminnelige beskrivelse.. https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2012022824087?page=819
Helleland, Amund (1906) Norges land og folk. Topografisk-statistisk beskrevet. Finnmarkens folk, del 2. https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2012081724002?page=5
Helleland, Amund (1906) Norges land og folk. Topografisk-statistisk beskrevet. Finnmarkens folk, del 3. https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2012060824021?page=7
Henninen, Terje (1972) Den kvenske innvandring til Alta på 1700-tallet. Hovedfagsoppgave ved Universitetet i Trondheim.https://bibsok.no/?mode=p&tnr=3510415
Huru, Unni Elisabeth (2024), Drøftelser om urfolksbegrepet på en minoritetskonferanse i Tromsø i 1989/1990 Hos Nkf-Rk
Hyltenstam, Kenneth (2003) Kvenskans status. Rapport för Kommunal- og regionaldepartementet och Kultur- og kirkedepartementet i Norge.https://www.regjeringen.no/globalassets/upload/kilde/kkd/rap/2003/0001/ddd/pdfv/193348-kvenrapport_hyltenstam_slutversion_oktober.pdf 
Hætta, Aslak, Kautokeinoopprøret (1852)Kopi hos JD. 
Imerslund, Bente (2021) Kvener, skogfinner, tornedalinger, karelere, vepsene og ingermanlandsfinner – Jo visst finnes vi! Orkana forlag.https://www.adlibris.com/no/bok/kvener-skogfinner-tornedalinger-karelere-vepsere-og-ingermanlandsfinner-9788281044555 
Jirlow, Ragnar og Wahlberg, Erik (1961) Jordbruket i Tornedalen genom seklen: redskap och metoderhttps://bibsok.no/?tnr=785361 
Justitiekanslern v/Stålhammar, Erik och Sjöberg, Emma (2023) Yttrande: Mål nr T 335-22; Talma sameby 
Kaldberg, Torbjørn (2017) Svenskehandelen som tok slutthttps://www.idunn.no/doi/10.18261/issn.1894-3195-2017-01-04x
Karasjok årbok (2012). Utgiver: DSS-De samiske samlingers museums- og historielag.https://bibsok.no/?tnr=690700 
Krekling, Marie (1945) Nordnorske samlinger utgitt av etnografisk museum V Nordlands og Troms finner i eldre håndskrifter. 2 : Jens Kildals Afguderiets dempelse. Om lappernis væsen, s. 155-174. https://www.nb.no/items/529c045ee721c840ae3077f75fc56cf4?page=1&searchText=nordlands%20og%20troms%20finner%20i%20eldre%20h%C3%A5ndskrifter
Kuoksu, Erik (2008) Birkarlssläkter i Övre Tornedalenhttp://erikkuoksu.se/wp-content/uploads/2014/04/birkarlar.pdf
Kvensk institutt – Kainun institutti (2024) Om Kainun instituttihttps://www.kvenskinstitutt.no/om-kainun-institutti/  
Laila Lanes (2020). Nordkalottcocktail til besvær. NRK Kvensk/NRK Kvääni. https://www.nrk.no/kvensk/tre-stammers-mote-gjor-det-vanskelig-a-skille-kulturminnenes-opprinnelse-1.15015352 
Lanes, Laila (2022) To prosent norsk 
Lars-Nila Lasko (ed.) (1989) Lappekodicillen av 1751 – var det samernas Magna Charta? Rapport fra et symposium arrangert i Guovdageaidnu 16. – 19. september 1986.https://bibsok.no/?tnr=10251669
Leem, Knud (1767). Beskrivelse over Finnmarkens lapper. Kopi hos JD, kun s. 91.
Lindbach, Harald ( 2014). Skatter i arkivet må forskes mer på. NRK Troms og Finnmarkhttps://www.nrk.no/tromsogfinnmark/ma-forskes-pa-kvenske-dokumenter-1.11808942  
Lindbach, Harald (2006). At faae disse Folk i et og andet forbedrede – misjonærer i Lyngen på 1700-tallet. Menneske og miljø. Årbok for Nord-troms 2006https://www.academia.edu/34870463/At_faae_disse_folk_i_et_og_ndet_forbedrede_Misjonaerer_i_Lyngen_p%C3%A5_1700_tallet 
Lindbach, Harald (2014). Den store nordiske krig og kvenenes innvandring til Nord-Troms, Håløygminnehttps://www.academia.edu/97678689/Den_store_nordiske_krig_og_kvenenes_innvandring_til_Nord_Troms 
Lindbach, Harald (2019). Avhandling: Minoritetspolitiske dokumentasjonsstrategier i Nordområdet på 1700-tallet. https://hdl.handle.net/10037/18927 
Lindbach, Harald (2023). Kvenene – veien mot Vesterhavet, mot Tyras og Raisapädan, Årbok for Dyrøy og Sørreisa, nr. 22https://bibsok.no/?mode=p&tnr=9892109 
Lundh, Otto Gr. (1870) Norske rigs-registranter tildeels i uddrag. Fjerde bind 1603-1618 https://www.nb.no/items/12c4898afa359791340b7df8b3c87add?page=0&searchText=Norske%20rigs-registranter%20tildeels%20i%20uddrag.%20Fjerde%20bind%201603-1618
Lundh, Otto Gr. og Sars, I. E. (1865) Norske rigs-registranter tildeels i uddrag. Tredie bind 1588-1602https://www.nb.no/items/ad56a7eb7f6b6a95e3aa2eb2f06a1637?page=0&searchText=Norske%20rigs-registranter%20tildeels%20i%20uddrag.%20Tredie%20bind%201588-1602 
Lundholm, Kjell (1991) Förutsetningar för fast bebyggelse – Tornedalens historia 1 
Lundholm, Kjell (1991) Näringarnas utveckling – Tornedalens historia 1 
Lönnroots (2019) Kvääni/Kven (documentary)https://www.youtube.com/watch?v=z2zEvf5pJsM
Maliniemi , Kaisa Johanna (2010) Hva arkivene skjulte: en undersøkelse av kvensk og samisk i offentlige arkiver i Kistrand (Porsanger) og Nordreisa 1865-1948https://deichman.no/utgivelse/p9c49831748ba96d1f37366e7469a4a25?searchQuery=klasse%3A+%22027.4484618%22
Maliniemi , Kaisa Johanna (2010) To kommuner – to typer minoritetspolitikkhttps://issuu.com/norsk_kulturrad/docs/arkivdokumentene-forteller?mode=window&backgroundColor=%23222222
Malmgren, Judit, Avango, Dag, Elenius, Lars och Persson, Curt (2023) Historievetenskaplig rapport om området som idag utgörs av Talma samebys bosättnings- och markanvändningshistoriahttps://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1829150/FULLTEXT01.pdf%EF%BF%BC
Meiander, Henrik (2006) – Finlands historia – linjer, strukturer och vändpunkter https://litteratur.sets.fi/bok/finlands-historia-5/
Mikkelsen, Anstein (2015), Det tause folkets stille død?https://vimeo.com/124519920
Nedrejord, Kathrine (2021) – Flukta til Finnmark 1800-tallethttps://samlaget.no/products/flukta-til-finnmark-1800-talet 
Niemi, Einar (1983), Vadsøs historiehttps://www.varangermuseum.no/vadsos-historie-einar-niemi/
Niemi, Einar (2007) Kvensk bosetningshistorieKopi hos JD
Niemi, Einar (2014) De hadde mer å si for oppbyggingen av Norge enn mange tror. NRK Troms og Finnmarkhttps://www.nrk.no/tromsogfinnmark/kvener-var-hoyt-verdsatt-i-1814-1.11605163 
Niemi, Einar (2019) Kvenenes historie på 100 minutter: Kvenene i fortid og nåtid – en strid om historienhttps://vimeo.com/383699546 
Niemi, Einar (2021) Hvorfor kom kvenene til Nord-Norge?https://www.youtube.com/watch?v=0O916XOc6NM
Niemi, Einar (2024) Kunnskap om kvenene – Et forskningshistorisk perspektivhttps://www.ruijan-kaiku.no/tid-og-lyst-til-a-hore-einar-niemi-folg-sendingen-fra-alta-markeringen/
NIKU, Norsk institutt for kulturminneforskning  (2012) Rapport 57. Samiske kulturminner 1920-1951. Forslag til differensiert verdisettinghttp://hdl.handle.net/11250/2506058 
NIKU, Norsk institutt for kulturminneforskning (2011)  Rapport 43. 100-årsgrensen for automatisk fredete samiske kulturminner: Casestudie og mulige modeller. http://hdl.handle.net/11250/2506030 
NIKU, Norsk institutt for kulturminneforskning (2011) Rapport 48 . Fra SEFRAK til Askeladden. Friis’ etnografiske kart og identifisering av fredete samiske bygninger.http://hdl.handle.net/11250/2506034 
NIKU, Norsk institutt for kulturminneforskning (2013) rapport 70. SEFRAK og Friis’ etnografiske kart. Identifisering av potensialområder for funn av automatisk  fredete samiske bygninger. http://hdl.handle.net/11250/2505969 
NIKU, Norsk institutt for kulturminneforskning (2018) Rapport 91. Identifisering av potensialområder for funn av kvensk/norsk-finske bygninger. Vestsiden av Lyngenfjorden og indre del av Storfjord. http://hdl.handle.net/11250/2504859 
Nissen, K. og Kvamen, I. (1962) Major Peter Schnitlers grense­eksaminasjons­protokoller 1742–1745, Ihttps://www.arkivverket.no/om-oss/vare-publikasjoner/arkivverkets-bokhandel/kilder-fra-perioden-15371814/major-peter-schnitlers-grenseeksaminasjonsprotokoller-17421745-i
NRK TV (2024) Historia om Sverige, episode 3https://tv.nrk.no/serie/historia-om-sverige
Olausson,Peter  (2018) Sveriges historia från forntid till nutidhttps://biblioteket.stockholm.se/titel/1112585
Olsen, Kjell (2021) «La de usynlige bli synlige» Om kvenske steder og kvensk usynlighethttps://www.idunn.no/doi/10.18261/issn.1504-2898-2021-02-03
Paulaharju, Samuli (2020) Kvenene – et folk ved Ishavethttps://bibsok.no/?tnr=6889391 
Paulaharju, Samuli (2022) På Finnmarks ytterste øyerhttps://bibsok.no/?tnr=9140669 
Petryk, Marta. Poznań (2003) Kvener i Norge – framvekst av et nytt ethos.https://bibsok.no/?tnr=10126241
Petterson, Arvid (1999) Den kvænske kulturen i Porsanger med hovedvekt på Børselv : En kortfattet oversiktKopi hos JD
Portin, Johan (1967) Samlingar til beskrifning Öfver Torneå Sockn uti Västerbottns höfdingedöme; med kommentar av Erik Wahlberghttps://bibsok.no/?mode=p&tnr=4593301 
Prosjekt Runeberg (2023) Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision. 16. Nordlands amthttps://runeberg.org/ngardnavne/16/ 
Prosjekt Runeberg (2023), Norske Gaardnavne. Oplysninger samlade til brug ved Matrikelens Revision.https://runeberg.org/ngardnavne/16/0302.html
Pyykkö, Vappu Inkeri (2007) Sverige och Nordlanden. Förvaltning och nordlig expansion 1250-1550 
Pyykkö, Vappu Inkeri og Utvik, Hanne Elin (red.) (2007)
Kvenske fortellinger fra gamle dager / nedtegnet av J. Beronka og J. Qvigstad		https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2014030406001 
Qvigstad, J. og Wiklund, K. B. (1929) Major Peter Schnitlers grense­eksaminasjons­protokoller 1742–1745, IIhttps://www.arkivverket.no/om-oss/vare-publikasjoner/arkivverkets-bokhandel/kilder-fra-perioden-15371814/major-peter-schnitlers-grenseeksaminasjonsprotokoller-17421745-ii
Qvigstad, Just (1921) Den kvænske innvandring til Nord-Norgehttps://bibsok.no/?tnr=2642878
Rheen, Samuel (1956) En kort relation om Lapparnas lefwerne och sedher 1671. I Schefferus, Johannes (1956) Schefferius Lappland 
Ryymin, Teemu (2003) «De nordligste finner» : fremstillingen av kvenene i den finske litterære offentligheten 1800-1939 
Samuelsen, R. T. (2013) Oversikt over litteratur om kvener på Nordkalotten https://www.slektogdata.no/_no/cms_files/DIS-NO/Dokumenter/Oversikt-over-litteratur-om-kvener-paa-Nordkalotten.pdf 
Sannhets- og forsoningskommisjonen (2023) Sannhet og forsoning – grunnlag for et oppgjør med fornorskingspolitikk og urett mot samer, kvener/norskfinner og skogfinnerhttps://www.stortinget.no/globalassets/pdf/sannhets–og-forsoningskommisjonen/rapport-til-stortinget-fra-sannhets–og-forsoningskommisjonen.pdf 
Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset (2023) Som om vi aldrig funnits
– exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset		https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2023/11/sou-202368/ 
Saressalo, Lassi (2000) Kvenien maa.  
Saressalo, Lassi (2004-05) Ingermannland og Ruija, to greiner av finsk ekspansjon.https://septentrio.uit.no/index.php/arina/article/view/5237 
Schefferus, Johannes (1673) Laponia. Stycke: Birkarlar och Kronan 
Schefferus, Johannes (1956) Schefferius Lappland. 
Senter for nordlige folk (2018), Kvensk i Nord-Tromshttps://nordligefolk.no/kvenene/kvensk-nord-troms/ 
Stenman, Lennart (1999), Bättre rätt til land och vatten ovan odlingsgränsen i Lappland.Kopi hos SP.
Stormo, Kurt Magne (2021) Kven eller ikke kven? Dokumentarfilm om kvener. https://www.youtube.com/watch?v=tASNYUEKwls
Strømstad, Alf (2009) Slekter i Indre Finnmark II. De eldste generasjoner. Boken kan bestilles på e-post: al-stroe@online.no eller ranveig.holmen@fks.as
Tegengren, Gunilla (2015) – Sverige och Nordlanden – Förvaltning och nordlig expansion 1250-1550,https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39337
Tengström, Jacob (1820) Afhandling om Presterliga Tjenstgörningen och Aflöningen i Åbo Erke-Stift. Utgifven af Domkapitlet i Åbo. Delen I.Hos Nkf-Rk
Torrika, Sture (2017) 1617 – Övertorneå storsocken under en dramatisk tid
Traktat om grensen mellom Norge og Sverige (1751)https://lovdata.no/dokument/TRAKTAT/traktat/1751-10-02-1
Utne, Martha Brock (1932) Nordnorske samlinger utgitt av etnografisk museum I Finnmark omkring 1700 aktstykker og oversikter. Første hefte to jordebøker fra 1694.https://www.lenvik-museum.no/meny5/Finnmarka/Nils_Knag_Matrikkel_og_beskrivelse_over_Finnmarka_1694.pdf 
Vadsø museum – Ruija kvenmuseum (2014) Opptog mot avdukingen av Innvandrermonumentet/Kvenmonumentet. Fra Tollbugt. mot monumentet i Vadsø i 1977. Digitalarkivethttps://digitaltmuseum.no/011012803277/
Vahtola, Juoko (1991), Birkarlarna – Tornedalens historia 1https://www.ub.uit.no/baser/kvensk/browse.php?docid=736&browse=Creator 
Vahtola, Juoko (1991), Folkens mångfald – Tornedalens historia 1 
Vahtola, Juoko (1991), Kväner – Kainulaiset – Tornedalens historia 1 
Vuopio, Matti (2019) Birkarlen ja Kveninen Jalanjäljissä. 
Vaara, Tomi (2023) Kvenflagget, NRK Kväänihttps://www.nrk.no/tromsogfinnmark/kvenflagget-1.16338338 
Wahlenberg, Göran (1804) Geografisk och ekonomisk beskrifning om Kemi lappmark i Vesterbottens höfdingdöme. Kopi hos SP.
Wahlenberg, Göran (1804) Geografisk och ekonomisk beskrifning om Kemi lappmark i Vesterbottens höfdingdöme. Med geografisk karta. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/69478/001.pdf?sequence=1&isAllowed=y
Wallerström, Thomas (2006) Vilka var först, en nordskandinavisk konflikt som historisk-arkeologiskt dilemma – Riksantkvarieämbetet http://raa.diva-portal.org/smash/record.jsf?aq2=%5B%5B%5D%5D&c=173&af=%5B%5D&searchType=LIST_LATEST&sortOrder2=title_sort_asc&query=&language=no&pid=diva2%3A1296941&aq=%5B%5B%5D%5D&sf=all&aqe=%5B%5D&sortOrder=author_sort_asc&onlyFullText=false&noOfRows=50&dswid=9647
Wawro, Geoffrey m.fl. (2009) Historisk atlashttps://ordforalle.no/bok/geoffrey-wawro-historisk-atlas/9788278228890 
Wiklund, K.B. (1908) De svenska nomadlapparnas flyttningar till Norge i äldre och nyare tidhttps://bibsok.no/?tnr=3186468 
Wiklund, K.B. (1908) Nomadlapparnas flyttningar till Norge 
Zachariassen, Ketil (1998) Da staten kom til Nord-Troms : økonomisk modernisering i fire nord-tromskommunar i eit innanfrå- og utanfrå-perspektiv, 1945-1970https://munin.uit.no/bitstream/handle/10037/4163/thesis.pdf?sequence=1&isAllowed=y 
Zorgdrager, Nelljet (1997) De rettferdiges strid Kautokeino 1852 : samisk motstand mot norsk kolonialismehttps://www.akademika.no/humaniora/historie/de-rettferdiges-strid/9788241203008 
Østvold, Kristine (2006) Steinalderfolk levde det gode liv. NRK Tromshttp://www.nrk.no/nyheter/distrikt/nrk_troms_og_finnmark/troms/5509991.html 
Aarskog, Karine Nigar og Paus, Cathrine (2019) Ottars verden i Ottar nr. 5 – 95  

Referanser med beskrivelser (PDF)

Prosjektet er gjennomført med støtte fra Kulturdirektoratet, Tornedalsrådet og Studieforbundet kultur og tradisjon.